El Salvador 2015

Läs om vår resa till El Salvador, tillsammans med välgörenhetsorganisationen Vision For All, där syftet är att ge glasögon ett nytt hem.

Vår första arbetsdag

Carmencita lagar frukost och sedan tutar bussen utanför. Första arbetsdagen ska vi bege oss till en liten stad som heter San Pedro Mashauat och som ligger cirka 40 minuter från där vi bor. Där bor cirka 45 000 människor och de flesta är bönder. Dagslönen är i snitt 5 USD och befolkningen äter helt enkelt det dem odlar själva.

Vid kommunhuset i San Pedro Mashauat slingrar sig en enorm kö med människor som väntar på att få göra en synundersökning, vi räknar snabbt att det är cirka 400 personer. Dem som har råd betalar 1 USD för undersökningen och glasögon. De som inte har råd behöver inte betala. Intäkterna Vision for All får in går till att betala värdfamiljerna för mat och husrum och andra nödvändigheter som arbetsgruppen kan komma att behöva under resans gång.

Innan vi sätter igång blir vi kallade att komma ut för att borgmästaren Carlos Ramos vill hälsa oss välkomna, sedan sätter dagen igång. Tempot är högt, människorna är glada och vi hinner dela ut massvis med glasögon tills vi inser att glasögonen börjar ta slut.

Majoriteten av glasögonen fastnade i tullen. För att lösa problemet för stunden får man göra en synundersökning och har vi inte glasögon i rätt styrka är de välkomna tillbaka dagen efter utan att behöva köa i flera timmar i den gassande solen.

Det funkade för de flesta tills det kommer fram en man i 90 års åldern. Att han kommer ensam är ovanligt. Alla äldre kommer med någon som tar hand om dem. Med det gjorde inte han. Han är näst intill blind på ena ögat och han behöver väldigt starka bifokala glasögon (glasögon som har olika styrkor i ett och samma glas) som vi inte har just då. När jag ber honom komma tillbaka imorgon blir han väldigt ledsen. Han förklarar att han är helt ensam och saknar familj som kan hjälpa honom. Eftersom han har svårt att gå så kan han inte ta sig till platsen igen. Det skär i hjärtat och mannens situation känns hjälplös. Efter att ha pratat med optikern Maja så hittar vi en lösning för honom där han får flera par glasögon med olika styrkor som han kan varva emellan.  När han sätter på sig glasögonen en efter en och vi ber honom läsa olika rader på syntavlan utbrister han att han kan se! Mission completed, och känslan som uppstår att se någon bli så glad är helt ovärderlig.

Alla resedagböcker: